Vis enkel innførsel

dc.contributor.advisorNilsen, Vegard
dc.contributor.advisorMorken, John
dc.contributor.authorRise, Inga
dc.date.accessioned2021-02-05T17:20:59Z
dc.date.available2021-02-05T17:20:59Z
dc.date.issued2020
dc.identifier.urihttps://hdl.handle.net/11250/2726508
dc.description.abstractI dag er det ikkje vanleg å nytte heile spekteret av storleikar for omfyllingsmassar som er tillete for eit røyrmateriale i ei røyrgrøft. I den gjennomførte spørjeundersøkinga, som er utført i samband med dette prosjektet, svarar opp til fleire kommunar at dei nyttar fraksjonar som blir produsert i tredje og fjerde knusetrinn hos pukkverka i røyrsona. Dette er smale fraksjonar som 8/11 og 8/16. Ved å utnytte heile det tilletne fraksjonsspekteret for kvart enkelt røyrmateriale, kan ein redusere tal knusetrinn. Alle dei undersøkte røyrdimensjonane og røyrmateriala kan nytte massar frå knusetrinn to, og nokre kan i tillegg nytte massar frå knusetrinn ein i sidefylling og beskyttelseslag. Alle røyrmateriala tillet bruk av stadlege massar i røyrsona utanom veg, dette er derfor også med i vurderingane. I denne studien blir det sett på miljøpåverknaden av omfyllingsmassane for eitrøyrsgrøfter med dimensjon 300 og 600 millimeter, samt fleirrøyrsgrøfter med dimensjonar opp til 300 millimeter. Det er utført ei livssyklusanalyse, der det er sett på livsløpet til omfyllingsmassane frå produksjon på pukkverk, transport og etablering av sjølve grøfta. EPD-generatoren til lca.no er blitt nytta for å komme fram til verdiar for miljøpåverknadane. Det er her sett på det globale oppvarmings potensialet (kilogram CO2 per meter grøft). Kva som skjer med grøftemassane etter endt livsløp på 100 år er ikkje inkludert i denne analysa, og heller ikkje miljøpåverknadane frå dei ulike røyrmateriala. Analysearbeidet kjem fram til at den største miljøpåverknaden, når transportavstanden er under 20 kilometer, er frå utføringa. Dette gjeld uansett leggedjupn og val av massar. For grøfter med opp til tre meter overdekning, vil det ved transportavstandar over 50 kilometer vere transport som er den største miljøpåverknaden. Produksjon av massar gjev i alle tilfeller, der transportavstanden er over 10 kilometer, minst miljøpåverknad. CO2-utsleppet vil bli mindre ved å redusere tal knusetrinn. Reduserarar ein frå fire til eit knusetrinn for massane i røyrsona, blir miljøpåverknaden frå produksjon av massar omlag halvert. Å nytte stadlege massar gjev minst miljøpåverknad, sidan ein då ikkje treng å produsere pukk eller transportere pukk. Bruk av stadlege massar bør derfor alltid vurderast, men desse må framleis fylje fraksjonskrava for aktuelle røyrmaterialar og røyrdimensjonar.en_US
dc.description.abstractToday it is not common to use the full range of sizes for backfill masses that are permissible for a pipe material in a pipe trench. In the completed survey, which was carried out in connection with this project, several municipalities answer that they use fractions produced in the third and fourth crushing stages at the crushing plant in the pipe zone. These are fractions such as 8/11 and 8/16. By utilizing the entire permissible fraction spectrum for each individual pipe material, the number of crushing steps can be reduced. All the pipe dimensions and -materials examined can use masses from crushing stage two, and some can also use masses from crushing stage one in side filling and protective layers. All pipe materials allow the use of local masses in the pipe zone, this is therefore also included in the assessments. This study looks at the environmental impact of the backfill masses for single-pipe trenches with dimensions up to 600 millimeters, as well as multi-pipe trenches with dimensions up to 300 millimeters. A life cycle analysis has been performed, which looks at the life cycle of the backfill masses from production at crushing plants, transport and the establishment of the trench. The EPD generator for lca.no has been used to calculate values for the environmental impact (kg CO2 per meter of trench). What happens to the trench masses after the end of the life cycle of 100 years is not included in this analysis, nor are the environmental impacts from the various pipe materials. The analysis work concludes that the greatest environmental impact, when the transport distance is less than 20 kilometers, is from the execution. This applies regardless of laying depth and choice of masses. For trenches with a cover of up to three meters, transport distances over 50 kilometers will be the largest environmental impact. Mass production in all cases, where the transport distance is over 10 kilometers, has the least environmental impact. CO2 emissions will be reduced by reducing the number of crushing steps. If you reduce from four to one crushing step, the environmental impact from the production of masses is approximately halved. Using local masses has the least environmental impact, since you avoid the production of crushed stone and transport. The use of local masses should therefore always be considered, but these must still meet the requirements for the relevant pipe materials and pipe dimensions.en_US
dc.language.isonnoen_US
dc.publisherNorwegian University of Life Sciences, Åsen_US
dc.rightsAttribution-NonCommercial-NoDerivatives 4.0 Internasjonal*
dc.rights.urihttp://creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/4.0/deed.no*
dc.titleMiljøpåverknad frå omfyllingsmassar i røyrgrøfteren_US
dc.title.alternativeEnvironmental impact of backfill materials in pipe trenchesen_US
dc.typeMaster thesisen_US
dc.description.localcodeM-VMen_US


Tilhørende fil(er)

Thumbnail

Denne innførselen finnes i følgende samling(er)

Vis enkel innførsel

Attribution-NonCommercial-NoDerivatives 4.0 Internasjonal
Med mindre annet er angitt, så er denne innførselen lisensiert som Attribution-NonCommercial-NoDerivatives 4.0 Internasjonal