Hygienpraxis inom barndagvården : diskursanalys av miljöhälsoskyddets riktlinjer i Finland, Norge och Sverige

Abstract

Utgående från ett hälsoskyddsperspektiv ska verksamhetsutövare inom barndagvården se till att de utrymmen som barn vistas i är så trygga och hälsosamma som möjligt. Hälsoskyddsmyndigheterna i Norden har ytterligare ett ansvar för att tillsynen sköts ändamålsenligt. I denna avhandling forskas hur problem och lösningar kring hygienpraxis inom barndagvården framställs i de finska, norska och svenska riktlinjerna och hurudana likheter och skillnader om hygienpraxis som finns framställda i de respektive riktlinjerna. Genom en diskursanalys har tre hälsoskyddsmyndigheters riktlinjer för barndagvård analyserats utifrån en analysmodell inspirerad av Carol Bacchis ”What’s the problem represented to be”-ansats: Dessa riktlinjer är: ”Anvisning för tillsyn över förhållandena i daghem och skolor samt förebyggande och utredning av sanitär olägenhet” (Valvira, 2018), ”Miljø- og helse i barnehagen – veileder til forskrift om miljørettet helsevern i barnehager og skoler” (Helsedirektoratet, 2014) och ”Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem och öppen fritidsverksamhet” (Folkhälsomyndigheten, 2014). Sammanlagt identifierades 6 teman, som kommer mer eller mindre tydligt fram i de olika ländernas riktlinjer: Brister i tillräckliga hygienrutiner, rengöringsrutiner och ansvar för dessa inom barndagvården, brister i planering av dagvårdsutrymmen, ansvar för egenkontrollen och dess betydelse för hygienen samt framställning av tillit, samarbete och fördelning av ansvar. De tre ländernas hygienrutiner inom barndagvården återspeglas i det sätt folkhälsoarbetet är organiserat i länderna, där till exempel Finland möjligen har en mer hälsovårdsinriktad fokus. Resultaten som presenteras visar på att både liknande och olika problem och lösningar representeras i de respektive länderna, i fråga om att förhålla sig till hygienrutiner, rengöring, egenkontroll och ansvarsfördelning. Detta visar att riktlinjerna är utformade utgående från den hälsopolitisk kontext som de olika länderna har utformat, både i fråga om miljöhälsoskydd och barnomsorg. Till exempel kan det tolkas som att den privata sektorns inflytande på barndagvården genom större grad av liberalisering är speciellt påtaglig i Norge, och att myndighetsanvisningar är formade därefter.

Based on a health protection perspective, Child Care operators must ensure that the Day Care Centers in which children stay are as safe and healthy as possible. The health protection authorities in the Nordic countries have an additional responsibility to ensure that supervision is carried out appropriately. This Master thesis researches how problems and solutions regarding hygiene practices in Child Care Centers are presented in the Finnish, Norwegian and Swedish guidelines and how similarities and differences regarding hygiene practices are presented in the respective guidelines. Through a discourse analysis, three Health Protection Authorities' guidelines for Child Day Care have been analyzed based on an analysis model inspired by Carol Bacchi's "What's the problem represented to be" approach. These guidelines are: ”Anvisning för tillsyn över förhållandena i daghem och skolor samt förebyggande och utredning av sanitär olägenhet” (Valvira, 2018), ”Miljø- og helse i barnehagen – veileder til forskrift om miljørettet helsevern i barnehager og skoler” (Helsedirektoratet, 2014) and ”Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem och öppen fritidsverksamhet” (Folkhälsomyndigheten, 2014). A total of 6 themes were identified, that are more or less evident in the different countries’ guidelines: Deficiencies in adequate hygiene routines, cleaning routines and responsibilities for the routines in Child Care Centers, deficiencies in the planning of day care facilities, responsibility for in-house control and its importance for hygiene, and production of trust, cooperation, and allocation of responsibilities. The three countries' hygiene routines in Child Care Centers also reflect the way public health work is organized in the countries where, for example, Finland may have a more Health Careoriented focus. The results presented show that both similar and different problems and solutions are represented in the respective countries, in terms of relating to hygiene routines, cleaning, in-house control system and division of responsibilities. This shows that the guidelines are designed based on the health policy context that the various countries have designed, both in terms of environmental health and Child Care. It can e.g., be interpreted that the private sector's influence on Child Day Care through a greater degree of liberalization is particularly noticeable in Norway, and that government instructions are shaped accordingly.