Den självkörande bilens påverkan på Osloregionens trafik, transportsystem, urbana miljö och befolkningens attityd till den

Abstract

Självkörande bilar kan leda till stora förändringar inom mobilitet och kan göra att vi planerar våra städer annorlunda i framtiden. De kan leda till många fördelar för samhället, men samtidigt är en hel del forskning entydig om att de kan innebära stora skador och negativa konsekvenser för samhället. Det här arbetet avser att undersöka vilken påverkan självkörande bilar har på Osloregionens trafikmängd, transportsystem, urbana miljö och bilägarförhållanden. Arbetet avser även att undersöka Osloregionens invånares attityder och åsikter kring självkörande bilar och den potentiella förändringen som regionen står inför.

Arbetet utgår från två huvudmetoder. En litteraturstudie av tillgängliga artiklar och rapporter om självkörande bilars påverkan på Osloregionen, och semistrukturerade intervjuer med 12 kandidater boende i regionen. Kandidaterna varierar sett till kön, åldrar, sysselsättningar, bilägande, bilanvändning och boplats.

För den första resultatdelen ställs två scenarion upp. Ett scenario som visar miljö- och effektivitetsmässigt hållbar implementering av den självkörande bilen, och ett scenario som visar okontrollerad och ohållbar implementering av självkörande bilar i samhället. I scenario 1 utvecklas kollektivtrafiken vilket gör den attraktiv, leder till färre bilar på vägarna och att folk väljer att bosätta sig på centrumsnära platser i förbindelse med kollektivtrafik. Här är även delade fordon och samåkning vanligt förekommande. Det leder till att färre äger sina egna bilar, det blir en mindre total bilflotta, högre utnyttjande grad av bilarna, färre parkeringsplatser behövs och överdimensionerad bilinfrastruktur kan få nya syften. Scenario 2 visar ett scenario med outvecklad kollektivtrafik, där majoriteten av resorna sker med bil, självkörande bilar konkurrerar ut spårvagns- och busstrafik och folk väljer att bosätta sig längre ifrån centrum på grund av flexibiliteten med självkörande bilar. I det här scenariot är det många som har privatägda bilar vilket ökar trafiken, försvårar delningstjänster och skapar kapacitetspress i centrum.

I den andra resultatdelen visar studien att många kandidater är positiva till den självkörande bilen, samtidigt som majoriteten hade varit rädda eller nervösa över att behöva åka i en idag. Många menade att de skulle innebära mer trafik men att de är effektivare och kan bidra till mindre köer. Många pekade på politikers och myndigheternas ansvar att reglera bilkörning i Oslo centrum och att istället satsa på kollektivtrafik. Sett till framtida bilägande skiljde sig åsikterna desto mer. En del hade svårt att tänka sig att göra sig av med sin privatägda bil medan andra gärna hade gjort det om det fanns billigare och bekvämare alternativ.

I det stora hela var forskningen och allmänheten överens om att en framtid lik scenario 1 är att föredra för en attraktiv och hållbar region. För att uppnå detta krävs det att stat och myndigheter tar ansvar för att utvecklingen går i rätt riktning.

Self-driving cars can lead to major changes in mobility and can make us plan our cities differently in the future. They can lead to benefits for society, but at the same time many researchers agrees that they can cause great harm and negative consequences for society. This thesis aims to investigate the impact of self-driving cars on the Oslo region's traffic volume, transport system, urban environment and car ownership. The thesis also intends to examine the attitudes and opinions of the Oslo region's residents about self-driving cars and the potential change that the region is facing. The thesis is based on two main methods. A literature study of available articles and reports on the impact of self-driving vehicles in the Oslo region, and semi-structured interviews with 12 candidates living in the region. The candidates vary in terms of gender, ages, occupations, car ownership, car use and place of residence.